tankar, funderingar, förändringar

Hur länge ska man orka, och hur länge ska man behöva vänta? Jag är väl medveten om att Försäkringskassan är ett kapitel för sig och att man inte ska ha för höga förväntingar på dem, men nu blir jag snart gråtfärdig.
Efter att återigen ha fixat fram nytt läkarintyg och skickat in det, då de inte hört av sig eller behandlat mitt ärende, får jag äntligen tag i "min" handläggare idag efter typ 25 försök i telefonen. Då får jag veta att det jag skickat in fortfarande inte duger, att de vill ha ett mer specificerat läkarutlåtande och inte läkarintyg. Kunde hon inte ha sagt det förra gången jag pratade med henne, och fick veta att jag behövde skaffa fram ett nytt läkarintyg för att det då var en annan detalj som inte var fullständig?? Jag blir vansinnig! Kan ju inte gå hur länge som helst utan inkomst. 4 månader är tillräckligt. Sen vet jag ju att när de till slut har alla godkända handlingar inne, ska de skickas runt till tio olika instanser innan ett definitivt beslut är fattat. Jag vet ännu inte om jag ens blir berättigad till nån ersättning. Tröstlöst. Just nu känner jag mig gråtfärdig.
Det förstörde hela min dag. Allt känns bara så hopplöst. Jag har jagat läkare åt höger och vänster, skickat in intyg på intyg de senaste två månaderna och allt förgäves visar det sig eftersom de ändå inte är nöjda. Vad är det som inte framgår?? Jag har själv läst igenom intygen och det är skrivet svart på vitt hur min arbetssituation ser ut just nu(=obefintlig). Är det så svårt att förstå att man inte kan arbeta när man är inlagd på sjukhus?

Andas in. Andas ut.