tro

att tiden kan gå så här långsamt! det har varit tisdag en hel vecka känns det som. dagen sniglar sig fram. jag är rastlös och orolig. undrar hur det ska gå. kan bara hoppas. acceptera och ha tillit till livet. att vad som än sker, har det en mening även fast den inte är synlig just nu.
det handlar om tro. tron på något större. på att vi är mer än detta.
 jag tror att alla skulle må bra av att ha en tro. inte religion, men en tro.
en tro på livet.
en tro på en mening med våra liv. 
vad gör vi annars här? varför kämpar vi oss annars genom livet?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0