tankar, funderingar, förändringar

om jag nu har en favoritblomma (då det finns å många fina blommor olika årstider) så är det syren, iaf under veckorna som kommer. syrenerna i området har nämligen börjat knoppa redan, vilket är väldigt tidigt. kunde inte låta bli att "knycka" några kvistar i lila på vägen hem från tåget. nu sitter de i en vas på köksbordet och tittar jag på dem en stund kan jag nästan se hur de sakta slår ut. det går oerhört fort när man tar in dem. därför tog jag dem så tidigt som möjligt för att förlänga tiden av njutning. både lukten och utseendet ger mig sån stark känsla av sommar och barndom. vi hade flera syrenbuskar på tomten där vi bodde när jag var liten, och varje skolavslutning tog vi den traditionsenliga fotograferingen med dem i bakgrunden. jag förknippar också alla minnen från farmor och farfars torp i söråker där vi var väldigt mycket när vi var små, med just syrener då de hade en tät mur av syrenbuskar som avgränsning mot skogen på ena sidan tomten. minnen av barndomen får mig att längta tillbaka till den delen av livet, då allt var så okomplicerat och förhållandevis bekymmersfritt. kanske är det jag som idealiserar och minns det jag väljer att minnas, men min barndom var mycket av en idyll. jag har väldigt många fina minnen, som jag vårdar ömt.

idag har varit en bra dag då jag kan känna mig en smula stolt över mig själv. för utomstående kan det verka oväsentligt, men jag har lyckast göra en liten förändring i matväg, en förändring jag planerat länge men aldrig lyckats genomföra. jag vet att det går alldeles för sakta framåt, men det är iaf ett steg i rätt riktning, om än väldigt litet i förhållande till allting annat. nu blir mitt nästa mål att vidmakthålla denna förändring. inte förrän man har gjort en ny grej konsekvent i 21 dagar har det etablerats till en vana. det är nåt att ha i åtanke... dessutom har jag tackat ja till att följa med jobbet på konferens fredag - lördag. funderade länge på om jag skulle banga, för det innebär att möta många rädslor i och med att följa med, men det kan samtidigt bli en bra och förhoppningsvis rolig utmaning.

säg JA till livet!