tankar, funderingar, förändringar

jag är inte ute och demonstrerar idag, även fats det finns en hel del jag skulle vilja demonstrera för och emot. mer pengar till psykiatrin, högre löner åt sjuksköterskorna, stoppa förslaget att köpa jas-plan för flera miljarder, för att ta några exempel.
i yngre år gick jag i demonstrationståget flera gånger om varje år och spelade Internationalen så den ringde i öronen en vecka efteråt. det var vårt stående speluppdrag som sundsvalls paradorkester. ett av våra mindre roliga spelningar tyckte jag, då det alltid var kallt och regnigt just den dagen. jag saknar inte just den biten, men jag saknar musiken och att vara delaktig i någonting. det var en väldigt bra stämning och gemenskap i orkestern, som jag har många roliga minnen ifrån. det var tider det. långt ifrån nuet.
firade inte alls valborg igår, utan var på självhjälpsgrupp med ab-kontakt som en vanlig vecka. jag är glad att den inte ställdes in pga av valborg, för då slapp jag sitta hemma och ha ångest över att jag inte har något att hitta på när många andra är tillsammans och firar. vi var dock bara två stycken som kom på mötet, men det blev en bra träff i allafall.

idag har jag varit flitig på förmiddagen, dammsugit och sedan tagit tag i det som gnagit mig i flera dagar, nämligen att städa udan i garderoben och gömma vinterkläderna för att ge plats åt sommargrejer. det blev en hel sopsäck med vinterjackor och dylikt som jag efter mycket stånkande och stönande lyckades krångla upp ovanpå garderoben i hallen (armmusklerna är tyvärr ett minne blott...). är man trångbodd så är man. jag har ingen annan plats att göra av mina saker på. man får helt enkelt låta bli att titta upp när man kommer hem till mig, för jag har utnyttjat varje litet skrymsle att lägga grejer på.
mamma ringde och frågade om jag ville följa med på en biltur efter lunch, så jag ska snart göra mig i ordning. alltid trevligt att komma iväg en stund. spelar ingen roll för mig vart vi åker, jag gillar att åka bil och själva resmålet är inte poängen. det är lite tjusningen ibland, att inte ha något mål utan se vart man hamnar.

tvn står på med Madicken i bakgrunden. åh, vad jag älskar astrid lindgrens filmer! en våg av nostalgi och minnen från barndomen sköljer över mig. jag blir både glad och lite ledsen. tänk om man kunde få vara lite på nytt, bara för en stund!