tankar, funderingar, förändringar

dessa j-vla myndigheter! när man har möte alla tillsammans låter det så bra och de är överens om vem som har ansvaret och ska handa ärendet. sen följer veckor av tystnad och nu när jag tillslut ringer upp för att höra hur det går, ja, då får jag höra att det inte alls ligger på denne myndighets bord längre utan de hänvisar till den andra. och den andra myndigheten bollar såklart tillbaka det till den förste och hävdar att det är den som ska sköta det.
jag som gått och väntat och hoppats på att det ska hända någonting, och så är vi i verkligheten tillbaka på ruta ett där jag hamnar mellan stolarna. ingen vill kännas vid mitt ärende. jag hör inte hemma någonstans. jag kan inte göra annat än dra en djup suck. han jag pratade med sa att jag kommer att få hem ett skriftligt brev där de avsäger sig mitt ärende, men att jag har rätt att överklaga beslutet om jag vill. tveksamt, som om det kommer att löna sig. vad less jag blir!
nej, detta ska inte få förstöra min dag som annars börjat bra. strålande solsken och sen promenad längs vattnet. det gör mig på bra humör och så ska dagen fortsätta. i eftermiddag ska jag träffa två kompisar och äta middag med dem. ska bli väldigt trevligt. jag träffar så sällan vänner annars, utan isolerar mig mer och mer, tyvärr. det är ett stort problem för mig, som jag måste jobba mer med. jag behöver hitta tillbaka till lusten och glädjen i livet, och det gör jag inte ensam.