sommaren ett stort frågetecken
efter mötet på capio förra veckan fick jag dessutom svart på vitt att antingen så erbjuds jag inläggning på slutenvården, igen, eller så tackar jag nej till deras hjälp. ord och inga visor. det var knappast vad jag hade tänkt eller vill, men det ser ut som att jag inte har något val. först var det sagt att det fanns plats om nån vecka. igår fick jag dock besked om att jag beräknas få plats i mitten av augusti. två hela månader tills dess. hela sommaren lång ska jag klara mig på egen hand. det kan inte fortsätta gå utför som det gjort hittills, då har jag kraschat för länge sen vid augusti. jag måste försöka kämpa mig igenom sommaren. får se det som att jag har möjlighet att göra sommaren till något bra, en sommar i frihet istället för att vara inlåst på avdelning. visst är jag glad för det, delvis, då jag samtidigt inte orkar må så här längre och skulle vilja ha hjälp nu. det svåra är dock att ta tag i det på egen hand när jag vet vad som väntar. tids nog kommer jag att få hinka i mig nd och konstant sitta på baken dygnet runt. rösten inom mig skriker att jag ska passa på att göra tvärtom tiden fram till dess, dvs promenera och äta det jag anser "nyttigt". och absolut inga nd. men det är fel! det är bara att förstöra för mig själv, att se till att tiden på slutenvården blir ännu längre. det är ju att motarbeta min egen vilja att komma till dagvården så fort som möjligt. jag måste ta fram kämpaglöden inom mig, härda ut dessa två månader tills någon annan tar över ansvaret.
det kommer att bli en lång och jobbig sommar. och tom.
Varför inte flytta hem till mamma och pappa, och låta dem styra över dig?
Jag ska inte säga att det är lätt, för det är de ta mig tusan inte! Det är mycket enklare att tänka vad man ska och borde göra än att göra det men försök ta fram allt det som du lärt dig genom åren och gör sommaren till det bästa du bara kan och orkar. Att sitta hemm på sin bak och se dom tv-program man själv vill, sitta på något café och läsa en bok etc. är ju faktiskt mkt roligare än att göra det en låst avdelning. Vet som sagt var att det inte är så enkelt som det låter nu när jag skriver det men om jag fick bestämma så skulle jag komma och brotta ner ditt monster på momangen så att det enda du har kvar inom dig är Johanna!
Tusen varma kramar till dig vännen!
jag har också varit där i två omgångar.
vintern 2007 til maj och vinter 2008.
när var du där?
