tankar, funderingar, förändringar

ikväll gäller det! slutspel eller ej. visserligen kommer vi att få möta holland i en eventuell kvartsfinal, och då är vi rökta, men visst är det en så mycket större bedrift att ha tagit sig vidare till slutspel än att åka ut i grundomgången. håller tummarna ikväll, för jag tror att det kommer att bli en jämn och tuff match. ryssland är inte så dålig som de låter. jag har annars rätt förutfattade meningar om öststatlsänderna, men rysslands förbundskapten har tagit outsiders långt i mästerskap tidigare så jag ska inte räkna ut dem på förhand. är hemma hos päronen och tittar. det är så mkt roligare att se fotboll med sällskap än att sitta själv i soffan och heja. det bästa scenariot vore ju förstås att befinna sig på en fullsatt sportbar eller restaurang inne i stan, tillsammans med vänner, men det är inte verkligheten för mig. mitt liv ser inte ut riktigt så idag, men jag har en stark önskan om att det en dag kommer att vara mera socialt, utåtriktat och innehållsrikt. det perfekta livet existerar knappast, även fast jag många gånger har svårt att låta bli att föreställa mig det, men jag har förutsättningar att skapa mig ett annat liv som bättre stämmer överens med mina värderingar och intressen. det är jag som avgör vad ett rikt och tillfredsställande liv innebär för mig. det är inte automatiskt den bilden jag först målar upp som kriterier för ett perfekt liv, den bilden bygger snarare på omgivningens och samhällets krav. jag måste lyssna till mig själv och vad jag vill att mitt liv ska innehålla, samt acceptera att det. inte bara anpassa mig i normer som samhället skapar. samtidigt frågar jag mig själv vilken norm det egentligen är, om det inte bara är jag som själv skapar dessa förväntningar på mig själv och bygger upp en idealistisk bild av vad som är ett "perfekt" liv. jag tar det bästa från alla tårtbitar och sätter ihop dem till en drömtårta, men tillsammans så blir det inte en realistisk helhet.
jag själv är min största slavdrivare och min hårdaste domare. det är jag som skapar mina egna regler och ramar. jag är fri att välja att inte lyssna till omgivningen eller att följa strömmen. om jag tittar närmare på andras liv så är det knappast någon som lever som jag föreställer mig att jag "måste" göra för att duga.
äntligen är denna dag snart till ända. jag har varit en dag före hela veckan, tror att det är torsdag idag, men nej, det är ännu bara onsdag. veckorna går helt plötsligt jättesakta nu när jag inte har jobbet att gå till längre. likaså går tiden långsamt när man väntar på någonting. och jag måste vänta i ytterligare två månader... jag väntar, men längtar inte. det är en stor skillnad. jag vill bara få hjälp att ta tag i siutationen nu, innan det hinner bli ännu värre, för bollen som är i rullning är alldeles för stor och tung för att jag själv ska kunna stoppa den vid det här laget.

nu ska jag ladda för matchen!