kvalitet eller kvantitet

kraschade totalt på söndagkvällen. jag kan inte äta en vanlig middag, lagad av någon annan, utan att få ångest. när mamma såg hur kämpigt jag hade det vid middagen och tog min hand brast allt. så här kan jag inte ha det längre. jag är mer nere i träsket än jag velat tro. anorexin har mig i ett järngrepp igen. jag kan inte längre gå och planera hösten och eventuella studier när jag inte klarar att upprätthålla mitt liv. det jag återigen behöver är konkret hjälp med maten, att exponera mig för ångesten och stå ut med den. tror att någon typ av dagvård är det enda rimliga alternativet nu. allt för länge har jag gått och hoppats/trott på att jag själv ska kunna vända den negativa trenden. istället har jag givit anorexin mer och mer att säga till om, tills den nu totalt dominerar min vardag. idag har jag inte haft någon ork alls, och när jag blir trött av att gå med mamma i mataffären, då är det inte alls bra. kroppen klarar inte den här påfresteningen hur länge som helst, när ska jag inse det?
jag väntar på att få komma på läkarsamtal på capio i början av juni, men vad det sen kan leda till eller när de isåfall kan hjälpa mig har jag ingen aning om. nu är det ju sommar snart och då har många stängt, vilket gör att det säker inte finns någon plats någonstans förrän i höst. dit är det långt. så här kan jag inte fortsätta fram till dess. ett alternativ jag funderar på, är mando. har hört att de har kortare väntetider, samtidigt som jag är tveksam till deras metod. ska jag ge det en chans till, eller är det bättre att vänta på att få hjälp på capio igen? vad väger tyngst, snabb eller kvalitativ hjälp? det enda jag nu är säker på är att jag inte fixar det här på egen hand.
har nyss kommit hem från en föreläsning om tibet. det var en tibetkännare och en resenär som tillsammans visade bilder och berättade om landet. det var ganska intressant, men jag gick mest dit för att komma iväg på någonting och skingra tankarna en stund. jag lyckades faktiskt sitta koncentrerad hela föredraget, vilket var positivt. snart väntar en timme med desperate housewives och sen är denna dag till ända. skönt att jag är ledig imorgon också. då ska jag försöka samla krafter inför veckans sista arbetsdagar samt leta en mors dag present till älskade mamma.
vad ska ni ge era mammor på mors dag? några idéer?

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej! Har läst din blogg lite grann nu. Hoppas verklgien att du får komma till Capio igen.
Själv ska jag dit imorgon... SOm sagt du är en alldeles för go tjej för att behöva må dåligt. Stå på dig och hoppas på Capio! Kram

2008-05-20 @ 21:32:15
Postat av: Ida

Åh lilla gumman.
jag önskar precis samma sak som du skrev till mig.
Att du ska få njuta av livet och se frammåt!!
Du är en underbar person Johanna och jag är glad som lärt känna dig.
Men jag vill också lära känna en frisk och glad Johanna!
Kämpa på gumman.
Glöm inte att jag finns här, bara att slå en pling om det är tufft natt som dag som kväll..
Puss och Kram

2008-05-20 @ 22:07:25
URL: http://supersockan.blogg.se
Postat av: Klara, svar

Johanna! Det glädjer mig oerhört att läsa om att jag kan muntar upp dig lite i dina svåra stunder. Jag var oerhört nere i träsket innan jag fick möjlighet att bli inlagd igen på SCÄ:s akutplats. Jag tror inte jag hade klarat en månad till på samma sätt, min kropp kanske hade överlevt men aldrig psyket. Du förtjänar att må bra. Men det viktiga är att du den här gången faktiskt är beredd på att göra en förändring, det krävs snabba framsteg och man kan inte gå och skjuta på saker. Det var så jag var tvungen att göra. Nu kan jag äta glass varje dag till mellis om jag vill! Kommer du ihåg slutenvården och Marias ständiga tjat på att jag var SÅ långsam och aldrig åt med kniven..? Fan, trodde aldrig jag skulle komma hit!
Satsa på mando Johanna, det är bara du som kan avgöra hur din behandling ska gå!
Tusen miljoner kramar till dig lilla stumpan!

2008-05-20 @ 23:27:23
URL: http://klarissan.webblogg.se
Postat av: Pillan

Hej! läste att du skulle till mando i huddinge? jag berättar gärna mer om det och så, men ska jag göra det här eller ska jag skicka det genom mail?
Vet ju ioförsig inte hur det var när du va där förrut men jag kan ju alltid berätta hur det är nu :)

2008-05-21 @ 19:21:44
URL: http://pillant.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0