tankar, funderingar, förändringar

nu är snart helgen slut. jag har överlevt.
det betydde mkt att jag fick besök på eftermiddagen. då försvann de annars så långa och tråkiga timmarna. att bara få vara, känna ömhet, att någon bryr sig om en. ord behövs inte, bara närvaron av personer man är trygg med och som man älskar. såg på os. tyvärr tog sig thörnblom inte vidre från höjdhoppskvalet, men vi har iaf holm att hoppas på i finalen på tisdag.
besök river också upp mycket känslor som jag annars försöker hålla i schack härinne. det väcker så många minnen om vad som finns i livet därute. vad jag missar. vad jag saknar. försöker vända det och se det som något att kämpa mig tillbaka till och inte låta det negativa överväldiga mig. se det positiva i besöket. se framemot nästa gång. suga åt mig av stunden vi fick tillsammans. det starkaste beviset på att jag inte är ensam, även fast jag känner mig ensam här.